KlimatGIS-dagarna 2010

Inom ramen för "Förändringsprojektet KlimatGIS" har KlimatGIS-dagarna genomförts den 18-19 maj 2010 i Stockholm.

ULI, Sveriges Kommuner och Landsting, Boverket och GISPROCESS arrangerade KlimatGIS-dagarna med syfte att informera om och diskutera pågående klimatarbete kopplat till samhällsplanering.

Målet var att presentera aktuella insatser inom klimatforskningen, lokal anpassning av klimatrelaterade geodata och goda tillämpningsexempel inom planeringen samt att skapa ett nätverk för dialog och samverkan bland deltagarna.

Under konferensen träffades representanter från Mistra-SWECIA, FOI (Climatools), SMHI, Lantmäteriet, kommuner, länsstyrelser och regioner som arbetar med relevanta GIS-projekt inom klimatanpassningsfrågor och minskad klimatpåverkan.

Ett antal företag visade sina produkter inom GIS och klimatrelaterade information. Geodataprojektet visade användningen av geodataportalen och samlade synpunkter till förbättring av gränssnittet utifrån användarperspektivet.

Under KlimatGIS-dagarna tydliggjordes behovet av att använda GIS som analys verktyg i klimatanpassningen i planeringen och flera innovativa former behöver utvecklas för att anpassa planeringsunderlag till analyser i GIS för klimatanpassning. Det visade sig också att IPCC rapporter används som underlag i planeringen, att klimatmodeller och framtida scenarier ses idag som en del av underlag för att bedöma konsekvenser av ett förändrat klimat. Index och indikatorer är också i av behov att utvecklas.

Presentationer

Emilie Malmström, Sveriges Kommuner och Landsting

Susana Pesce, GISPROCESS

Mistra-SWECIA: Information om programmet Urbanhydrologiska klimateffektstudier. Några praktiska exempel på hur klimatmodelldata och relevanta geografiska data kan kombineras i hydrologisk modellering för uthållig stadsplanering.
Jonas Olsson, Mistra SWECIA/SMHI

Simulering av möjliga klimatförändringar: Information och resultat av klimatscenarier med globala modeller från senaste IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), regionala nedskalningar av globala scenarier samt information till nästa IPCC-rapport.
Torben Königk, Rossby Centre/SMHI

Climatools, klimatanpassningsverktyg: Hur kan kommunernas beredskap för extrema väderhändelser förbättras med hjälp av GIS? Vilka register är lämpliga att koppla till kartan? Kan verktyget vidareutvecklas till en bredare användning inom risk- och sårbarhets-arbetet? Exempel från Botkyrka och Växjö kommun.
Sanna Sparr-Olivier och Annika Carlsson-Kanyama , Botkyrka kommun resp. Climatools vid FOI

Översvämningskarteringars tillförlitlighet: Redovisning av resultat från ett projekt som tittat på hur upplösningen av höjddata inverkar på översvämningskarteringars tillförlitlighet samt en beskrivning av läget för ny nationell höjdmodell och dess förväntade upplösning.
Arne Bergquist, Lantmäteriet

Riskbedömning för Tyresö 2110: Klimatrelaterade risker som kommunen kan förvänta sig i fråga om ras, översvämning och skred finns för vissa delområden - men kan vi säkert veta att det blir som vi tror?
Bertil Eriksson, Tyresö kommun

Hållbart resande i samhällsplaneringen: Några kommuner på Södertörn samarbetar för att prioritera kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik i samhällsplaneringen. Kommunerna har arbetat med indikatorer i planeringsprocessen och för uppföljning av målen, bland annat med GIS.
Ninnie Gustafsson, Hållbart resande i samhällsplaneringen

Bilsnål samhällsplanering: Ett flerårigt miljöprojekt har övergått i ordinarie samhällsplanering som syftar till att minska behovet av motoriserade transporter. Klimateffekterna av trafik är utgångspunkter bland annat för prioritering av ny bebyggelse i översiktsplanen.
Linda Kummel, Lunds kommun

Scenarier och stadstyper i samhällsplaneringen : I översiktsplanerna för Ulricehamns och Gällstads tätorter analyseras olika alternativ för bebyggelse-utveckling, värmeförsörjning och transporter.
Leila Aalto, Ulricehamns kommun

Energiscenarier för tätorter: Förutsättningar för energieffektivisering och alternativa värmesystem i olika stadstyper har analyserats i översiktsplaneringen för Köpmanholmen.
Thomas Lundgren, Örnsköldsviks kommun

Planer som styrmedel för att minska samhällets klimatpåverkan: Presentation av Boverkets senaste klimatrapport. Kristina Adolfsson, Boverket

Frossan - en klimatkabaré Teater Barbara

Hur tätt ska vi bygga, var och på vilket sätt: I den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen beräknas hur långt arbetet för klimatanpassning och minskad klimatpåverkan kan nå fram till år 2030. Trafikmodeller, GIS och FoU-resultat har använts i analyserna.
Helena Näsström, Regionplanekontoret, Stockholm

Planeringsmetodik: Planering av en my klimatneutral och attraktiv miljonstad I Kina. - visioner, metoder och erfarenheter.
Ulf Ranhagen, KTH och SWECO

Avslutning: Patrik Faming, Boverket, Lars Hansen, ULI